Va? Vecka 27? Nä, det är ju vecka 14. Det skulle man kunna tro, men i min värld är det just nu vecka 27. Livet kommer till sommaren nämligen att ta en helt annan riktning. Jag kommer ta ett dunderkliv på vuxenpoänglistan och troligtvis passera den punkten att det inte ens är läge att fortsätta räkna poängen. Jo, jag räknar fortfarande vuxenpoäng. Kanske för att jag inte riktigt fogat mig in i vuxenlivet utan lever kvar i lite ungdomstrotts. Men till sommaren blir det ingen återvändo, för jag ska bli mamma!
Jag har länge inte riktigt känt mig som mamma-material, men tanken och sinnesstämningen har sakta smygit sig på. Så när jag nu sitter i soffan och känner de små sprakarna i magen, känns det så rätt. Att känna sparkarna i magen är något som jag än så länge uppskattar väldigt. Dock misstänker jag att det kommer att kännas anorlunda allt eftersom den lille blir starkare. Men än så länge är det ganska mysigt och spännande. En vännina berättade att hennes farmor sagt till henne att njuta lite extra av graviditeten, eftersom är den enda tiden som då du som blivande mamma och det lilla barnet bara har varandra. En tid då du som mamma skapar en första kontakt, en tid som pappan inte får med barnet. Det kan göra mig lite ödmjuk och verkligen försöka njuta av tiden som är nu.
Sen ska det sägas att vänta barn inte är en dans på rosor, även om jag kanske inte heller väntat mig något annat. Det är en stor omställning som kroppen gör och det är något som i alla fall jag märker av. Konstigt mående, lättrörd, trötta fötter.. Ja, listan kan göras lång. Än har jag inte fått känningar i ryggen, vilket jag är väldigt tacksam för. Men samtidigt är det en fantastisk kropp som vi har, att den kan göra denna omställningen, så lite biverkningar kanske man får räkna med.

Jag tror det kommer bli ett busfrö, eller vad för annan unge skulle ligga med fötterna i vädret?
Ann-Mari
Fantastiskt på så många vis!
Stort grattis till er båda <3
Jag tror det kommer bli ett urcharmigt litet busfrö med rött hår och skinn på näsan!
1