L8

En sån dag!
Efter kvällens fina avslutning kan jag inte konstatera annat än att jag kommer att gå och lägga mig med ett leende på läpparna. 
 
På förmiddagen fick jag testa på att röja i skogen. Jag och pappa begav oss ut i skogsmarkerna för en första röjning och det gick riktigt bra. Det är lite som plockepinn, fast man befinner sig i "släppa pinnarna"-fasen. Träna far hit och dit för att göra plats för några fina plator som ska kunna växa upp och bli fina träd.
             
Det är ganksa rogivande att pussla fram vilka träd som ska få kvar och vilka som ska röjas ned. Sen är det inte helt fel när man får sätta sig på en stubbe efter en stund, titta på utsikten och ta en klunk saft.
 
På kvällen blev det dags för en av min sommars höjdpunkter. Mina Idoler sedan väldigt många är tillbaka skulle hålla en konsert på dössberget i Bjurs. Nej, det är inte Hoffmaestro. Det är några mycket bättre. Låt mig presentera....
 
                                                                   Östen med resten!!
                     
 
Det finns inte många band som kan prestera en sån bra show som dessa grabbar. Har du någon gång chansen att uppleva en spelning så råder jag dig att ta den. Det är musikaliskt, fyndigt och otroligt skoj. Jag gick hem med ett stort leende på läpparna. 
Självklart var jag dessutom tvungen att göra ett litet fynd innan hemfärd :)
 
 
 
Järnhästen och jag
Det är hög tid att lägga i nästa träningsväxel och börja ladda inför Lidingö i september. Jag var inte alls sugen på en springtur, så det fick bli en sväng på cykeln istället. Jag har inte fått tillfälle att använda mina nya cykelskor så många gånger än, så det kändes lite extra skoj att hoppa upp i sadeln. Så jag började min färd från aspeboda till Falun via slingriga vägar i skogen, det kändes helt okej men jag var ganska seg. Väl i Falun tyckte jag att det kändes lite mesigt att vända hem redan. Allt går så fort med cykel och stå mil förslår inte så mycket om jag inte håller ett högt tempo. Så eftersom jag var ganska seg satsade jag på en långtur.
                 
Jag trampade på i lagom tempo och det blev en lite längre tur än jag tänkte mig :P I Torsång, som turligt nog hade öppet stannade jag för att fylla på med lite dricka och en chokladbit i magen. Sen var jag fit for fight igen och kunde ta mig hela varvet runt. Det är otroligt skönt att trampa sig fram genom landskapet och tänka på ditten och datten medan vyerna passerar förbi. Lite synd att jag är en sån pensionär, för jag har lätt att drömma mig iväg och njuta av utsikten istället för att fokusera på tempot jag trapar. Får väl hoppas att övning ger färdighet. 
                                          
Väl i mål kan jag konstatera att det inte gick allt för fort, men det blev en ganska lång tur ändå!