L8

Visionen
 

Ända sedan jag tog ett sabbatsår 2009 har det funnits en längtan inom mig att sy en egen dräkt. Kanske inte en folkdräkt, utan snarare en folkligt inspirerad dräkt. En dräkt jag helt fritt får bestämma modell, färger och detaljer. Det är något särskilt som tilltalar mig med materialen, stygnen och hur en dräkt sitter på kroppen.

Sakta har vision börjat ta form. Det har varierat fram och tillbaka utifrån vad jag känt mig inspirerad av. Men så fick jag se en dräkt på pintrest, en i vitt med broderi. Så underbart vackert! Jag kunde inte släppa bilden. Dräkten var (såklart) från Norge, folkdräktens mecka, och i mina ögon helt fantastisk.

Den dräkten satte griller i huvudet på mig och nu sitter jag med 3 meter ylletyg och syr efterstygn som aldrig förr. Så mycket som möjligt ska göras för hand. Dels för att jag gillar utseendet som det ger och dels för att det ger mig bättre kontroll på utfallet. Än så länge har jag en målbild, men allt eftersom arbetet går framåt hittar jag lösningar som passar och som jag tycker är fina.

Att sy på sättet ovan, att plagget växer fram allt eftersom, gör att jag får ta itu med en hel det ”fixande” och problemlösning. Men också att det finns utrymme att göra det personligt. Fodret i livet kommer tex. Från en gammal tagelmadrass som jag tog rätt på.

 

Det känns så roligt att åter igen få ett syprojekt att sätta tänderna i. Speciellt bra känns det när tanken i mitt huvud faktiskt ser ganska bra ut i vekligheten också. Tanken är att projektet ska innefatta en livkjol, en särk, sockar, en tröja och en sjal. Ev. också en underkjol och ett par handskar om tiden finns. Livkjolen börjar närma sig klar, återstår fållning och att sy fast en hysk och hake. Sen är det särken som står på tur.