L8

Bokslut 2017
 
2017. Vilket år. Jag hade inställningen att det skulle kännas som ett mellanmjölksår. Men det har det inte varit. Jisses vad jag har hittat på bus och upptåg!
 
Året började ganksa tufft. En kollega på jobbet sade upp sig under sen hösten och det blev många extraskift för min del. 
 
Januari bjöd på ett skoj 30-års kalas med 80-tals tema. Det vofflade håret är en favorit :)
 
 
Och en helg till Fjärtervålen och skidåkning! Jag fick testa på att gå på tur, vilket var helt fantastiskt!
 
 
Min andra hälft fyllde 30 bast, vilket självklart skulle firas!
 
 
Det blev inte mycket utförsåkning detta år, men en tur till Kungsberget fick det bli.
 
 
Jag fick styra kosan till Stockholm och myshäng med två av mina favoriter. God mat, en tur till en klädutställning av Lars Wallin på Artipellag och så morgonmys i soffan tittandes på Vasaloppet :)
 
 
Februari var också månaden som jag registrerade mig som egenföretagare, med allt var det innebär. Möten med revisor, bank.... En massa, men det är riktigt skoj att vara igång!
 
Mars svichade fort förbi, extremt mycket jobb blev det denna månad.  I april började våren komma till södra sverige, så jag och J laddade med en träningshelg inför kommande storutmaning. Massa simning och löpning bockades av. Jag fick även frågan att vara hennes tärna, då det för henne vankades bröllop till sommaren. 
 
 
Bara några helger senare var det J:s tur att komma till Gävle. Det hon inte visste var att det inte direkt var träning som skulle stå på schemat. Jag hade nämligen lyckats samla ett gäng av oss bröllopsgäster, så det blev en möhippa istället! Och må ni tro att hon blev förvånad. Det blev en kanonhelg med div utmaningar, så som klättring och acroyoga och ett hejdundrans partaj på kvällen. Så roligt har jag inte haft på väldigt länge!
 
 
Påsk och temapass på familjejympan. Visst var jag ett fint lejon?
 
 
Maj månad och en stor händelse för mig och sambon. Vi blev nämligen gudföräldrar till en fantastisk lite tös. En stor ära för oss båda.
 
 
I mitten av månaden fick jag styra kosan återigen till Stockholm, men denna gång för jympaledarkurs. Som jag hade längtat! En helt otrolig helg för mig som jympa-nörd och jag fick möjlighet att förverkliga en av mina stora drömmar. 
 
 
 
I maj fick jag även vara med och leda uppvärmningen till Vårruset tillsammans med mina friskiskollegor.
 
 
Sen kom juni. Jag och J tog oss till Borås för vår största utmaning hittills, Borås Swimrun. 
 
 
Vilken upplevelse, både omgivningarna och kroppsligt. Det var riktigt tufft, men med stöd av varandra kom vi i mål.
 
 
Borås var starten på semestern och snickaruppdragen. Jag och sambon spenderade nästa hela perioden med att göra huset klart i Falun för att mina svärföräldrar skulle flytta in. Det stora projektet var en ny altan utanför huset.
 
 
Midsommar spenderades dock i Järvsö tillsammans med gudbarnet och dennes föräldrar, en regnig men trevlig helg!
 
 
Sen kom Juli och det var dags att plocka fram finstassen och infinna sig på bröllop.
 
 
Det känndes lite extra speciellt eftersom jag fick hjälpa bruden med både klänning och hår till den stora dagen. 
 
Jag fick även gå på en underbar konstert långt ute i skogen med P-Floyd.
 
 
Sen kom augusti och det var dags för licensiering på Friskis. Under sommaren hade lyssnat på en stor mängd musik och knåpat ihop mitt aldeles egna jympapass. Det skulle nu bli upp till bevis. Stora Jympasalen hade bokats och en representant från Riks fanns på plats. Som tur var kom det ganska många motionärer så jag fick bra med energi från gruppen. Jag fick med beröm godkänt :)
 
I stockholm fick jag fick testa på fenomenet "Midnattsloppet".
 
 
I september var det återträff med mina fina uppsalakompisar. Vi hade bjudit upp hela skaran med familjer till Älvdalen. Umgänge, motion och bärplockning stod på schemat.
 
Denna månad flyttade svärföräldrarna in i huset och jag kunde äntligen släppa pressen att behöva åka dit varje ledig stund. Jag har plockat mycket svamp och njutit av att kunna påta i trädgården. Det har varit så skönt att inte ha den stenen på mina axlar längre och jag har fokuserat på att ta det lite lugnare. Tänk att äntligen hinna vara lite i trädgården, som jag längtat!
 

 
Oktober och november har varit väldigt gråa i Gävle och mycket tid har spenderats på Friskis, jobbet och med planering inför kommande bröllop för mig och E. Jag har även fördjupat mig i vad det innebär att äga skog. Många turer med skogskunniga för att göra planer för hur skogen ska skötas. Skogsbruksplan är gjord och båda röjning och gallring är beställt. 
 
December! Julmys i stora lass :) Själva julafton spenderades på jobbet. Men familjen fanns hemma med färdig mat när jag kom hem!
 
 
 
Bokslutet 2017 avklarat och jag är så taggad för 2018. Det är så många spännande saker som jag har att se fram emot!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag och Sundby
 

För några veckor sedan fick jag stora problem med andningen och smärtor över bröst och i nacke. Känslan påminde mycket om då jag för några år sedan fick en spricka i ett revben och råkade göra ett litet hål på lungan. Den gången fick jag rekommendationen att vila och ta det lugnt. Eftersom känslan i kroppen var den samma avvaktade jag några dagar för att se om det släppte. En helg gick men problemen kvarstod. Jag tog kontakt med vården och åkte in på en drop-in tid. Måndag förmiddag. Det var jag och pensionärerna som trängdes i väntrummet.

Efter flertalet kontroller men utan några konkreta svar fick jag träffa en läkare. Inget konstigt med lungorna, revben eller hjärta. Men andningen var fortfarande inte bra. Jag fick en tid om några veckor igen och skickades hem med luftrörsvidgande medicin. 

 

Så i förra veckan var det dags för ett återbesök. Tester genomfördes och det mesta tyder på att jag fick ett astmaanfall. En del tester behöver göras ytterligare, men av det som kunde utläsas under besöket har jag ”fått” astma. När jag var yngre konstaterades att jag hade förkylningsastma, men det har nu i så fall utvecklats till ansträngningsastma. 

Under kommande två månader blir det medicinering och därefter ett återbesök. Efter en veckas medicinering känns lungkapaciteten bättre och jag är mer lik mig själv innan incidenten, men det har tagit sin lilla tid. 

Återstår att fälja utvecklingen och hur kroppen reagerar :)

Den vuxna åldern...

Sista dygnen som 20+ innan jag äntrar den ”vuxna”-åldern. Det har dragit mina tankar till en del eftertänksamhet, men ärligt talat vet jag inte alls vad jag kommer fram till.

Det jag kan konstatera att det inte alls känns som jag föreställde mig i unga år. Jag trodde att mer skulle kännas på plats och ordnat. Men så är det icke. Jag är fortfarande busig, osäker och i viss mån sökande. Dock har jag ändå samlat på mig en del vuxen-poäng: Husägare, företagare och jag har ett fast jobb. Det tyder ändå på att något är ordnat.

 

Dock spelar det ovannämnda egentligen mindre roll. Att känna sig lycklig och ha pengar så man klarar sig måste väl ändå vara det viktigaste? Ibland kommer svackor, men på det stora hela är jag nöjd med tillvaron. 

Så…

Jag heter L8 och ska snart fylla 30 jordsnurr. Jag har en pojkvän/sambo/fästman som jag vill dela alla mina dagar med. På fritiden tycker jag om att träna, gosa med katten och fixa med saker hemma. Sen tre år tillbaka är jag engagerad i en förening och leder sedan i somras jympapass, något som jag tycker mycket om. Jag tycker om att lyssna på musik och min favorit färg är grönt. Jag hatar burkskinka och krig. Min favoritfrukost är keso med mango och en god kopp te. När jag blir stor vill jag bli duktig på korsord och att klara saker som jag kanske inte alltid tror att jag kan.

Hopp och hej, leverpastej!