L8

VA?!
 
I december 2017 fick jag ett väldigt speciellt brev på posten. Fint papper och förseglat med sigill.
 
 
Det var en inbjudan till Mill Awards. Det är en gala som företaget jag jobbar på anordnar för att lyfta fram goda prestationer och medarbetare samt tacka av de som ska gå i pension eller om du jobbat mer än 25år i företaget. 
 
Pre-gala har vi medarbetare möjlighet att nominera en annan kollega eller flera kollegor som denne tycker gjort en utmärkande insats under det gångna året. Några av kategoriera är Safety Award, Rockie Award, Values Award, Improvement Award (har med vårt förbättringsarbete att göra, bygger på LEAD) och några till kategori som jag inte kommer ihåg. Några kategorier kan tas hem av skiftlag, andra av team och några av enskilda medarbetare. 
 
När så inbjudan damp ner i postlådan kände jag mig något överraskad men ändå glad, trevligt med fest! Jag fick reda på att en nära kollega nomnierat mig, men jag visste inte alls i vilket kategori. Skoj tänkte jag, men oturligt nog hålls galan under slutet av den veckan som vi kommer vara bortresta på "smekmånad". Vi skulle  kunnat åkt hem, men jag tyckte inte att det kändes rätt. Jobbet har tagit alldeles för mycket tid och sambo-tiden har fått stå tillbaka. Jag tackade således nej till tillställningen för att lägga fokus på det privata den veckan. 
 
Veckorna gick och vi har haft fullt upp med bröllopsplanerande. Men så i veckan fick jag ett samtal från vår kommunikationsansvarig. Hon ville gärna att jag skulle spela in en hälsning till galan eftersom jag var nominerad. Jaha, tänkte jag, lite löjligt att spelat in en videosnutt men OK. I måndags var jag således välkommen upp till hennes kontor. 
 
Det var en stressig dag på jobbet, produktionen gick knackigt och allt kändes väldigt ostabilt. Jag skyndade mig upp till kommunikationsansvarig och hoppades att det skulle gå fort så jag kunde återgå till min oreda. Tänkte först att jag skulle försöka flytta på tiden, men tänkte att det får bära eller brista. Väl på plats väntade kommunikationsansvarig, en kille som skulle filma samt en av cheferna. Bakom stängd dörr fick jag veta att jag vunnit Values Award.
 
 
VA?! Vad sa du, sa du? Är ni verkligen säker? 
 
Jag fick då veta att den närvarande chefen pratat med mina närmaste kollegor och sen fått göra en presentationen för en utomstående jurry, bestående av personer från kommunen, landshövdingen, från ledningen på brynäs hockey m.f.l. Jag hade inte riktigt sinnesnärvaro att komma ihåg allt de sa. Jag kände mig bara oerhört rörd och tårarna var nära. 
 
 
Efter detta var det dags att spela in ett videoklipp som skulle visas upp på galan då jag själv inte kan var på plats. Med tårarna i halsen, stresspåslag och med dålig sömn från natten skulle jag säga något vettigt. En salig röra blev det, men ändå okej. Förhoppningsvis går det fram hur tacksam jag är och rörd. Tänk vilka fina kollegor jag har som ser mig och uppmärksammar mig. Jag är helt mållös. 
 
 
 
 
 
Ann-Mari

Wow!!!
Så häftigt!
Stort grattis Lotta!
Till den Lotta jag känner så känns det som ett mycket välförtjänt pris!!!

Karin

Woho vad coolt! Och välförtjänt! Så bra att du får uppmärksamhet och uppskattning för att du bryr dig och engagerar dig! Grattis Lotta!!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress