L8

 

 

Jag leder sen 3år tillbaka jympa för barn. Under året som varit har jag känt att det börjar bli dags för lite utveckling, så i höstas anmälde jag mig till ledaruttagning och gick på audition. Det hela gick bra och jag fick grönt ljus till vidareutbildning. Vidareutbildning bokas och jag känner mig peppad. Utbildningen går av stapeln i maj, så det är en stunds väntande innan jag får ta steget. Men det gör inget.

 

Men så i mitten av januari får jag ett mail från grupträningsansvarige på föreningen. De har pratat ihop sig och vill att jag redan nu ska tjuvstarta mitt ledarskap. Det är högt tryck på den typen av pass, så de vill rucka lite på reglerna för att lätta på trycket. Jo vars, tänker jag, det låter väl inte helt fel. Vi bestämmer att onsdags förmiddagarna blir mina dagar med start i februari. Eftersom jag inte gått utbildningen än får jag lära in en annan ledares pass. 

 

Det har blivit många träningstimmar för att försöka memorera rörelserna och få dem att kännas naturliga. Som ledare får du själv bestämma musiken och välja rörelser ur en rörelsebank, dvs passet arbetas fram och nöts in under ganska lång tid. Men nu ska jag försöka sätta mig in i en annan persons pass. Klurigt, men det har gått förut. 

 

Efter flertalet repetitioner och ett genrep står jag nu och ska hålla mitt första egna jympapass.