kalletiger - Vansbro 2016

Så var det dags igen, Vansbrosimmet 2016! Wee! Jag kände mig väldigt taggad. Även om uppladdningen varit väldigt kort men intensiv hoppades jag att kunna simma lite snabbare än förra året. En önskan var att simma under 55min, men jag kände att jag nog skulle vara nöjd även om jag "endast" slog min gamla tid.

Starten var inte förän kl13:03, så det fanns gott om tid att titta när eliten och mina fina vänner simmade. För mig var det första gången som jag fick tillfälle att gå utefter banan en bit och följa simmarna. Jisses vad snabbt de simmar! Jag och sambon var nästa tvugna att jogga för att hinna före dem till målet. Men vi fick se dameliten göra upp och därefter mina duktiga simvänner :)

Vädret var med oss fram tills att det var dags att hoppa i. Just då tonade molnen upp sig och blixtarna gjorde sin närvaro känd. Vi var en av de sista grupperna som fick starta innan de gjorde ett kort uppehåll pga vädret.

Åskan mullrade och regnet började falla från himlen. Lite läskigt fast samtidigt väldigt spännande. Simturen gick bra till en början, men efter ca 750m började jag få kramp i magen. Något jag lagt mig till med sista tiden, vet inte om det beror på att jag sväljer vatten eller att jag spänner mig. Försöker i alla fall att andas oftare för att få det att släppa. Det lättar något. Simmar på och håller en lite högre takt än jag brukar, men det är svårt då det är många simmare i vattnet och jag får kryssa mellan dem för att komma fram. Jag känner mig ändå hyfsat stark, men det känns fortfarande konstigt i magen.

Banan svänger och det är dags för motströmssträckan. Jag blir tvugen att lägga mig nästan längst ut för att kunna simma om. Jag märker att jag tar flera stycken, men jag börjar fundera på hur mycket tid jag skulle tjäna på att dra mig närmare bryggorna. Nä, det ser alldeles för trångt ut. Jag få rygg på en herre framför och kan åka snålskjuts en stund, men det går för sakta. Jag går ut och orkar faktiskt simma om. Jag lägger mig utmed kanten och tar sikte på målet i stället. Ökar frekvensen och försöker att verkligen göra slut på krafterna jag har kvar i kroppen. Det ska gå.

MÅL! Jag skyndar mig att lägga handen på plattan och skyndar mig upp ur vattnet för att kolla på klockan. Klockan visar 14:03. Va? En timme?? Nä... Det kan inte stämma. Och som tur var gjorde det inte det heller. Jag kom kom i mål på 57:34 och kapar min gamla tid med en minut. Det får godkänt. Men det kommer defenitivt bli ett till försök för under 55min ska jag!

Så med skavsår i nacken är jag igenom årets upplaga av Vansbrosimmningen. Det är ett otroligt trevligt event, bra organiserat och mycket trevligt folk. Det kan nog vara därför som det blir ett återkommande event varje år. En bra hållpunkt där nöje och träning förenas. Nästa att se fram emot är simläger i Älvdalen till hösten, för det måste det väl bli?

L8